Allt fler företag tar ansvar i arbetet för en hållbar framtid. Men vattenfrågan förbises fortfarande alltför ofta, trots att den berör stora som små företag. Det är olyckligt och kan leda till överträdelser av EU:s regelverk, samtidigt som verksamhetens produktivitet påverkas i det tysta.
Endast var femte företag som rapporterar till CDP – en organisation som samlar in och analyserar företags klimat- och miljödata – har uttalade mål kopplade till vatten, sanitet och hygien.
Utan mål skapas inga riktlinjer eller incitament. Faktorer som påverkar verksamheten riskerar även att förbises. Det är ungefär som att gå och handla utan en inköpslista – du löper stor risk att glömma saker som du kanske inte ens insett att du behöver. Först när du står framför spisen och ska tillaga den där mustiga grytan märker du att viktiga ingredienser saknas, och slutresultatet påverkas därefter.
En liknande situation riskerar företag som bortser från vatten, sanitet och hygien i sitt hållbarhetsarbete att finna sig i. Jag vet att många tänker att det här är frågor som inte berör den egna verksamheten – men jo då, det kan jag nästan garantera att de gör. Även mindre, nationella småbolag är en del av större, globala värdekedjor. Någonstans i den värdekedjan finns sannolikt partners som – direkt eller indirekt – har en påverkan på vatten, sanitet och hygien.
På EU-nivå kräver direktivet CSDDD att företag tar ansvar för sin påverkan på miljö och mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Bakom CSDDD ligger FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, samt OECD:s riktlinjer kring hållbart företagande. Dessa är företag tvungna att följa oavsett om de täcks av EU:s lagstiftning eller inte. Det räcker alltså inte att enbart se till sin egen verksamhet. Dessutom är vi alla beroende av en fungerande vattendistribution och bör ta uppgifter om en alltmer oförutsägbar vattencykel på allvar. Exempelvis har WaterAid visat att Europa blir allt torrare.
Det tål att påpekas att ett hållbarhetsarbete med fokus på vatten, sanitet och hygien inte handlar om välgörenhet, utan om affärskritiska investeringar – i synnerhet för bolag som har en del av produktionen utomlands. Visste du att en av fem kvinnor i Uganda stannar hemma när de har mens eftersom de inte har möjlighet att sköta sin menshygien på jobbet om det saknas rent vatten och toaletter? Det är bara ett av många exempel på hur produktivitet och lönsamhet minskar när vatten, sanitet och hygien hanteras som en blind fläck. Statistik från CDP visar att produktionsvärdet kan öka med 420 miljoner dollar globalt om alla får tillgång till en toalett och möjlighet att sköta sin hygien.
Jag hoppas att fler företag ser arbetet med vatten, sanitet och hygien som en möjlighet att öka lönsamheten. Mitt råd är att börja med att tydliggöra vem som äger frågan. Eftersom vatten, sanitet och hygien ofta hamnar i ett gränsland mellan miljöarbete och social hållbarhet, faller det lätt mellan stolarna om inte ägandeskapet ses över.
Som ett andra steg rekommenderar jag att kika på WaterAids hållbarhetsguide som är den första i sitt slag att koppla hållbarhetsrapportering till vattenfrågor. Guiden riktar sig främst till stora och medelstora företag inom EU, men kan även vara ett stöd för mindre aktörer. Tillsammans kan vi öka lönsamheten och samtidigt göra världen lite mer hållbar och jämställd.
Anna Nilsdotter
Generalsekreterare WaterAid